Tweet Tycka om Dela med sig
Abstrakt
Det mest slående faktumet om världens ekonomiska geografi är den ojämna geografiska fördelningen av ekonomisk aktivitet, inklusive samexistensen av ekonomisk utveckling och underutveckling. Höginkomstregioner är nästan helt koncentrerade till några få tempererade zoner, hälften av världens BNP produceras av 15 procent av världens befolkning och 54 procent av världens BNP produceras av länder som upptar bara 10 procent av världens landyta. Den fattigaste hälften av världens befolkning producerar bara 14 procent av världens BNP, och 17 av de 20 fattigaste länderna finns i tropiska Afrika. Ojämnheten visar sig även inom länder och inom storstadskoncentrationer av verksamhet. Varför är dessa rumsliga skillnader i markhyror och löner inte bjudna bort av företag och individer som letar efter lågkostnads- eller höginkomstorter? Varför samlas ekonomisk aktivitet i verksamhetscentra? Och vilka är konsekvenserna av avstånd från befintliga centra? Författarna hävdar att förståelsen av dessa frågor är central för att förstå många aspekter av ekonomisk utveckling och underutveckling på internationell, nationell och subkontinental nivå. De går igenom det teoretiska och empiriska arbetet som belyser hur det rumsliga förhållandet mellan ekonomiska enheter förändras och drar slutsatsen att geografi har betydelse för utvecklingen, men att ekonomisk tillväxt inte styrs av en geografisk determinism. Nya ekonomiska centra kan utvecklas och kostnaderna för avlägset läge kan minskas. Många uttryckliga styrmedel har använts för att påverka lokaliseringsbeslut. Men ingen har varit systematiskt framgångsrik, och många har varit mycket kostsamma, delvis för att de byggde på olämpliga förväntningar. Dessutom har många till synes icke-rumsliga politikområden som gynnar specifika sektorer och hushåll rumsliga konsekvenser eftersom de riktade sektorerna och hushållen inte är enhetligt fördelade över rymden. Dessa icke-rumsliga policyer kan ibland dominera explicit rumsliga policyer. Ytterligare arbete behövs för att bättre förstå denna dynamik i utvecklingsländerna.
Citat
"Henderson, J. Vernon;Shalizi, Zmarak;Venables, Anthony J..2000.Geografi och utveckling.Policy Research Working Paper;Nr. 2456.©Världsbanken, Washington, DC.http://hdl.handle.net/10986/19789Licens:CC BY 3.0 IGO.”
Rapportserie
Rapportserie
Arbetsdokument för policyforskning
Övriga publikationer i denna rapportserie
-
Offentliggörande
Efterfrågetillväxt kontra marknadsandelsvinster: Nedbrytande världstillverkning av importtillväxt
(Världsbanken, Washington, DC,
2013-02
)
Aksoy, M. Ataman ; Mr, Francis
Detta dokument sönderdelar tillverkningsimportens tillväxttakt i en utvald uppsättning stora industri- och utvecklingsländer (fem industriländer och åtta utvecklingsländer) och mäter de relativa bidragen från inhemsk efterfrågan och förändringar i marknadsandelar under två separata perioder 1991/92 - 2001/02 och 2001/ 02 - 2007/08. Den visar också andelarna av import både från resten av världen och från utvecklingsländer för aggregerade och tresiffriga tillverkningssektorer. Importtillväxten är mycket högre under 2000-talet drivet av högre efterfrågetillväxt. Medan förändringar i marknadsandelar förklarar det mesta av tillväxten under 1990-talet, är dess bidrag relativt sett mindre under 2000-talet. Importen från utvecklingsländer har vuxit mycket snabbare både på industri- och utvecklingsländernas marknader, främst driven av förändringar i marknadsandelar. Mer än hälften av utvecklingsländernas ökningar av marknadsandelar orsakas dock av exporten från Kina, som står för mer än 70 procent av ökningen av marknadsandelar för utvecklingsländerna i urvalsländerna under 2000-talet. Trots snabb tillväxt är utvecklingsländernas andel av bruttoabsorptionen av urvalsländerna fortfarande låg och kan expandera kraftigt även om efterfrågetillväxten är mycket lägre inom en snar framtid.
-
Offentliggörande
Regeringskopplingar och finansiella begränsningar: Bevis från ett stort representativt urval av kinesiska företag
(Världsbanken, Washington, DC,
2013-02
)
Cull, Robert ; Li, Wei ; Sun, Bo ; Xu, Lixin Colin
Denna artikel undersöker vilken roll företagens regeringskopplingar har, definierade av statligt ingripande i utnämningarna av verkställande direktörer och statusen för statligt ägande, för att fastställa hur allvarliga finansiella begränsningar kinesiska företag står inför. I linje med tidigare litteratur visar uppsatsen att investeringar från icke-statliga företag är mycket känsliga för interna kassaflöden, medan ingen sådan känslighet finns för statligt ägda företag. Även inom undergruppen av icke-statliga företag är statliga förbindelser förknippade med väsentligt mindre allvarliga ekonomiska begränsningar (mindre beroende av interna kassaflöden för att finansiera investeringar). Tidningen finner också att stora icke-statliga företag med svaga statliga kopplingar är särskilt ekonomiskt begränsade, kanske på grund av det enorma grepp som deras statliga rivaler har på finansiella resurser efter "att ta tag i-de-stora-och-släppa-taget-det- litet" privatiseringsprogram i Kina. Företag med regeringsutsedda verkställande direktörer har också betydligt lägre investeringsintensiteter, kanske på grund av deras lägre incitament. De empiriska resultaten tyder på att regeringskopplingar spelar en viktig roll när det gäller att förklara kinesiska företags investeringsbeteende och finansieringsvillkor, och ger ytterligare bevis på karaktären av felaktig allokering av krediter från Kinas dominerande statsägda banker.
-
Offentliggörande
Externa chocker, finanspolitik och inkomstfördelning: alternativa scenarier för Moldavien
(Världsbanken, Washington, DC,
2013-02
)
Kinnunen, Jouko ; Lofgren, Hans ; Sulla, Victor ; Merotto, Dino
Ekonomin i Moldavien, som har en av de lägsta nivåerna av bruttonationalinkomst per capita i Världsbankens region Europa och Centralasien, är starkt kopplad till omvärlden, särskilt till grannländerna i Europeiska unionen och Samväldet av oberoende Stater. Det här dokumentet analyserar en uppsättning scenarier för Moldavien fram till 2020, definierade för att belysa frågor relaterade till en alternativ framtid som domineras av export av varor och tjänster i motsats till dagens beroende av arbetstagares remitteringar. Analysen är baserad på en moldavisk version av MAMS (Maquette for Millennium Development Goal Simulations), en CGE-modell (Computable General Equilibrium) för landstrategianalys. Sammanfattningsvis är effekten av ökad exportefterfrågan och produktivitetstillväxt mer positiv när dessa chocker riktas mot tillverkningsindustrin, en sektor som är starkare kopplad till internationell handel, jämfört med jordbruket. Ökad produktivitet inom transporter och kommunikationer genererar snabbare tillväxt med vitt spridda fördelar, som når hushållen på ett relativt rättvist sätt jämfört med utrikeshandelsinducerad tillväxt. En jämförelse mellan negativa chocker i två områden, högre energiimportpriser och lägre remitteringar, utformade för att ha liknande effekter på bruttonationalprodukten, tyder på att en remitteringschock leder till en mindre fattigdomsökning, relaterad till det faktum att remitteringsmottagande hushåll är inte särskilt sårbara; bland sektorer är jordbruket mest sårbart på grund av stort energiberoende. Slutligen kan välriktade överföringssystem erbjuda ett effektivt verktyg för att sprida fördelarna med ekonomisk tillväxt till hela befolkningen, och kanske också bidra till en mer allmän acceptans av strukturella förändringar.
-
Offentliggörande
Viktberäkningar för panelundersökningar med delsampling och split-off-spårning
(Världsbanken, Washington, DC,
2013-02
)
Himmel, Kristen
Living Standard Measurement Study -- Integrated Surveys on Agriculture-projektet samlar in jordbruks- och försörjningsdata i sju länder i Afrika söder om Sahara. För att upprätthålla representativiteten så mycket som möjligt under flera omgångar av datainsamling väljs ett delurval av hushåll ut för att få medlemmar som har lämnat hushållet spårade och intervjuade på sin nya plats med sina nya hushållsmedlemmar. Eftersom delurvalet sker på hushållsnivå men spårning sker på individnivå, uppstår ett antal problem med korrekt beräkning av delurvalet och avgångskorrigeringarna. Denna artikel är baserad på panelviktsberäkningarna för de inledande omgångarna av de integrerade undersökningarna om jordbruk i Uganda och Tanzania, och beskriver den metod som används för att beräkna viktkomponenterna relaterade till delprovtagning, spårning och förslitning, samt kriterier som används för trimning och efterstratifiering. Den tar också upp komplikationer till följd av att medlemmar som tidigare klassificerats som att ha utgått från provet återvänder i senare omgångar.
-
Offentliggörande
Fattigdom, ojämlikhet och den lokala naturresursförbannelsen
(Världsbanken, Washington, DC,
2013-02
)
Loayza, Norman ; Mier och Terán, Alfredo ; Rigolini, Jamele
I vilken utsträckning lokala samhällen drar nytta av råvaruboom har varit föremål för omfattande men ofullständiga undersökningar. Det här dokumentet bygger på en ny databas på distriktsnivå för att undersöka den lokala inverkan på socioekonomiska resultat av gruvverksamhet i Peru, som nästan tjugodubblats under de senaste två decennierna. Författarna finner bevis för att producerande distrikt har bättre genomsnittlig levnadsstandard än annars liknande distrikt: större hushållskonsumtion, lägre fattigdomsgrad och högre läskunnighet. De positiva effekterna från gruvdrift minskar dock avsevärt med administrativt och geografiskt avstånd från gruvan, medan konsumtionsskillnaderna på distriktsnivå ökar i alla distrikt som tillhör en producerande provins. Den ojämlika effekten av gruvverksamhet, både över och inom distrikt, kan förklara en del av det nuvarande sociala missnöjet med gruvverksamheten i landet, även trots dess enorma intäkter.
Tidning
Journalvolym
Journalnummer
Samlingar
Tillhörande webbadresser
Tillhörande innehåll
Citat
Hela artikelsidan
FAQs
Vilka 3 delar ingår i en hållbar utveckling? ›
”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” En hållbar utveckling bygger på tre dimensioner: det sociala, miljön och ekonomin. Globala målen innefattar alla tre dimensioner.
Vad läser man i geografi? ›- kunskaper om geografiska förhållanden och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen,
- kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling, och.
Globala målen är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit och finns till för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030: Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att främja fred och rättvisa. Att lösa klimatkrisen.
Vad är skillnaden mellan hållbarhet och hållbar utveckling? ›I princip bottnar skillnaden mellan begreppen i att det finns olika syn på i vilken mån olika typer av kapital kan ersätta varandra. Stark hållbarhet kräver att naturkapitalet bevaras intakt för att utvecklingen ska kunna betecknas som hållbar.
Vad är viktigt för en hållbar utveckling? ›Den viktigaste anledningen till att vi måste arbeta för hållbar utveckling är för att skapa möjlighet för alla människor som kommer efter oss att kunna leva på ett jordklot som inte är förorenat till oigenkännlighet, där haven är utfiskade och vattnet inte går att dricka på grund av föroreningar.
Vilka är de fyra Systemvillkoren? ›- Ämnen som utvinns ur berggrunden. ...
- Koncentrationen av ämnen som produceras i samhället. ...
- Utarmning av den fysiska basen för jordens naturliga kretslopp och biologiska mångfald.
Hållbarhetsprinciperna beskriver de grundläggande ramvillkor som måste uppfyllas i ett hållbart samhälle. För att kunna tillämpa detta, så har forskarna utvecklat, testat och lärt ut en process som vägleder organisationer i hur de kan planera strategiskt i riktning mot hållbarhet.
Hur blir man bättre på geografi? ›Här kan du öva på kartor och lära dig mer om olika städers och länders placering i världen. Men du kan också träna på att lokalisera floder, sjöar, hav, bergskedjor och mycket annat. Eller varför inte passa på och lära dig mer om världens länders flaggor?
Vad är geografiska förutsättningar? ›De geografiska faktorer som uppsatsen är avgränsad till är höjd över havet, lutning, sluttningsriktning, nederbörd, GDD samt solinstrålning. Förutom de geografiska förutsättningarna kan vinet även påverkas av valet av produktionsmetoder.
Vad kan man jobba med om man läst geografi? ›Efter studierna. Efter utbildningen arbetar du med analys, utredning och projektledning i frågor som rör hållbar stadsutveckling, samhällsplanering, klimatomställning och miljövård. Geografer arbetar i företag, organisationer, myndigheter eller som konsulter - i Sverige och internationellt.
Vilka är de största problemen för en hållbar utveckling? ›
Samtidigt pekar delegationen på flera svåra utmaningar: inkomst- och förmögenhetsklyftor ökar kraftigt både inom och mellan länder, mänskliga rättigheter kränks på allt fler platser, klimatförändringarna accelererar, ekosystem kollapsar och konflikter och humanitära kriser avlöser varandra.
Vilka är de tre globala målen för ekologisk hållbarhet? ›Agenda 2030:s mål och delmål är integrerade och odelbara och omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Vilka är de viktigaste globala målen? ›- Att avskaffa extrem fattigdom.
- Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen.
- Att främja fred och rättvisa.
- Att lösa klimatkrisen.
Hållbarhet är en källa till möjligheter, innovation och ger konkurrensfördelar. Utöver det handlar det om ett företags förmåga att hantera nuvarande och kommande risker vilket inte bara påverkar den framtida förmågan att generera vinst till sina aktieägare men också påverkar värderingen av bolaget.
Vilka är de 17 globala målen för hållbar utveckling? ›- Mål 1: ingen fattigdom. ...
- Mål 2: ingen hunger. ...
- Mål 3: god hälsa och välbefinnande. ...
- Mål 4: god utbildning för alla. ...
- Mål 5: jämställdhet. ...
- Mål 6: rent vatten och sanitet. ...
- Mål 7: hållbar energi för alla. ...
- Mål 8: anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.
Vad är social hållbarhet för oss? Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader.
Vad kan samhället göra för en hållbar utveckling? ›Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Samhället tillfredsställer sina aktuella behov utan att äventyra kommande generatio- ners möjligheter att tillfredsställa sina behov.
När började hållbar utveckling? ›Begreppet ''hållbar utveckling'' introducerades internationellt av Lester Brown 1981, men fick internationell spridning i samband med FN-rapporten ''Vår gemensamma framtid'' (1987), kallad Brundtlandrapporten.
Vilka fyra olika delområden dimensioner av hållbar utveckling finns det? ›Hållbar utveckling är ett mål som skär igenom flera perspektiv och som indelas i fyra olika dimensioner: ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet.
Vad är Systemvillkoren? ›De fyra systemvillkoren
Förhindra koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i naturen. Förhindra koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion i naturen. Inte utsätta naturen för undanträngning med fysiska metoder. Inte skapa något som systematiskt förhindrar människor att tillgodose sina behov.
Vad är FSSD? ›
Grundmetodik för strategisk hållbar utveckling
FSSD innehåller som nyckelkomponenter en principiell definition av socio-ekologisk hållbarhet samt strategiska riktlinjer för hur företag och andra organisationer kan bidra till hållbar utveckling av samhället på ett för organisationen ekonomiskt fördelaktigt sätt.
Geografer studerar jordytan, hur människan använder den och hur den förändras av samspelet mellan människa, samhälle och naturens egna processer. Som geograf arbetar du ofta med samhällsplanering, miljövård eller bredare frågor kopplat till hållbar utveckling, i Sverige eller internationellt.
Vad lär man sig i geografi 1? ›- Jordens naturgeografiska och geologiska byggnad, utveckling och förändring över tid och rum. ...
- Människans behov av naturresurser över tid. ...
- Befolkningsutveckling, befolkningsfördelning och rumslig förändring.
Lärares definition av namngeografi
Det första sättet är att samtliga respondenter svarar att namngeografi förknippas med att man ska kunna namn och platser på kartan. Stina säger ”När jag hör begreppet namngeografi så menar jag på att man ska kunna namn och platser på floder, sjöar och länder till exempel”.
Idag finns stora mängder geografiska data tillgängliga i form av kartor, flygbilder och satellitbilder. Det går att navigera och söka rumslig information både i stadsmiljöer och obebyggda områden i stora delar av världen.
Vad är geografiska fenomen? ›Begreppet används främst om fenomen som väcker uppmärksamhet, dvs att de bara förekommer inom begränsade geografiska platser, eller inom begränsade tidsintervall. Naturfenomen kan vara atmosfäriska som polarsken och åska, geologiska som jordbävning och vulkanutbrott, eller biologiska som mareld och gräshoppssvärmar.
Hur kan geografisk information analyseras? ›Geografiska data finns tillgängligt via olika tjänster. Ibland kan det vara fördelaktigt att använda visningstjänster eftersom du som användare får tillgång till senaste data utan att själv behöva uppdatera data. Det finns även tjänster där användaren kan analysera data utan att ladda hem till sin egen miljö.
Vad krävs för att bli geolog? ›För att bli geolog är det bra att läsa ett högskoleförberedande program på gymnasiet, eftersom de flesta utbildningar inom geovetenskap/geologi ges som olika slags kandidat- och masterprogram på högskolan. Det är också möjligt att läsa fristående kurser inom området.
Vad gör man som geolog? ›Som geolog kan du bland annat arbeta med att lokalisera malm och mineraler, göra markundersökningar, eller riskbedömningar för spridning av miljögifter i grundvattnet. Du kan till exempel anställas som gruvgeolog, geotekniker eller miljö- och naturvårdshandläggare.
Vilken linje för att bli arkeolog? ›För att bli arkeolog läser du på universitet/högskola. Du läser ett program på minst tre år, då får du en kandidatexamen. För en masterexamen läser du i fem år. Huvudämnet arkeologi kombinerar du med andra kulturvetenskapliga, naturvetenskapliga eller samhällsvetenskapliga ämnen.
Vilket land har bäst hållbar utveckling? ›
Enligt rankningen i Sustainable Development Report 2021 har Sverige nått näst längst i arbetet med de globala målen av FN:s samtliga 193 medlemsländer. Med 85,61 poäng är Sverige tvåa medan Finland placerar sig på förstaplats med 85,90 poäng. Trea är Danmark.
Hur ser världen ut 2030? ›Främst är det befolkningen i Asien som kommer få det bättre medan Afrika och Mellanöstern inte rör sig framåt med samma hastighet. I framtiden kommer också världens befolkning leva längre och enligt forskarnas rapport är det också den trenden som kommer ställa till när det mat och vatten trots att världsekonomin växer.
Vad gör Sverige för en hållbar utveckling? ›Vi arbetar med hållbar utveckling genom kunskapsspridning, opinionsbildning och påverkansarbete för ett stärkt FN och en mer hållbar värld. I vårt arbete fokuserar vi på genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen, och reformeringen av FN:s fältarbete.
Vad är mål 13? ›13.3 Öka kunskap och kapacitet för att hantera klimatförändringar. Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning.
Vad menas med ekonomisk hållbar utveckling? ›En hållbar ekonomisk utveckling kan definieras som en ekonomi som är hållbar över tid och som stödjer möjligheterna att nå andra hållbarhetsmål såsom de exempelvis uttrycks i Agenda 2030. Baserat på denna definition kan man diskutera tänkbara kriterier för olika system och verksamheter.
Vad innebär mål 17? ›Stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling och komplettera det med partnerskap mellan flera parter som mobiliserar och utbyter kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser, för att bidra till att målen för hållbar utveckling nås i alla länder, i synnerhet utvecklingsländer.
Vad är ekologiskt hållbar utveckling? ›Ekologisk hållbarhet innebär att social och ekonomisk utveckling sker inom gränserna för vad planeten klarar av. På så sätt kan samhället tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
Vad är syftet med Agenda 2030? ›Agenda 2030 är en handlingsplan med mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet.
När togs Agenda 2030 fram? ›I september 2015 bestämde FN att Agenda 2030 blir verklighet genom att ta fram de 17 globala målen och de 169 delmålen. Alla mål är viktiga för att skapa hållbar utveckling. Flera mål är kopplade till och påverkar varandra.
Vilka är de tre dimensioner som hållbar utveckling grundar sig på? ›Hållbar utveckling uttrycker en riktning, en möjlig och önskvärd framtid, och brukar beskrivas i tre dimensioner av hållbarhet - ekologisk, social och ekonomisk - som alla måste samverka för att utvecklingen ska vara hållbar.
Vad menas med ekologisk ekonomisk och social hållbarhet? ›
Definition av ekologisk hållbarhet
Ekologisk hållbarhet innebär att social och ekonomisk utveckling sker inom gränserna för vad planeten klarar av. På så sätt kan samhället tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
Ett vanligt sätt att beskriva hur dessa olika dimensionerna hänger ihop är genom ett Venndiagram där de tre dimensionerna överlappar varandra. Denna modell förmedlar en bild av hållbar utveckling där samtliga tre dimensioner ges lika tyngd och värde.
Vilka faktorer finns inom hållbar utveckling berätta vad det innefattar? ›En etablerad förståelse av hållbar utveckling är tre dimensioner, den ekologiska hållbarheten omfattar ekosystemet, naturresurser och naturens kretslopp, den sociala hållbarheten omfattar däremot rättvisa, jämställdhet och demokrati och den ekonomiska hållbarheten omfattar konsumtion och produktion.
Hur kan vi bidra till en hållbar utveckling? ›Människa + miljö + ekonomi = hållbar utveckling
En grundläggande förståelse och medvetenhet inom dessa områden ökar däremot förmågan att göra rätt från början. Syftar på sociala, rättvisa och fördelaktiga affärsmetoder mot arbete, intressenter samt regionen och samhället där företaget bedriver verksamhet.
- Mål 1: ingen fattigdom. ...
- Mål 2: ingen hunger. ...
- Mål 3: god hälsa och välbefinnande. ...
- Mål 4: god utbildning för alla. ...
- Mål 5: jämställdhet. ...
- Mål 6: rent vatten och sanitet. ...
- Mål 7: hållbar energi för alla. ...
- Mål 8: anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.
Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Samhället tillfredsställer sina aktuella behov utan att äventyra kommande generatio- ners möjligheter att tillfredsställa sina behov.
Vad är en ekonomisk hållbar utveckling? ›En hållbar ekonomisk utveckling kan definieras som en ekonomi som är hållbar över tid och som stödjer möjligheterna att nå andra hållbarhetsmål såsom de exempelvis uttrycks i Agenda 2030. Baserat på denna definition kan man diskutera tänkbara kriterier för olika system och verksamheter.
Vilka länder står bakom Agenda 2030? ›Globala målen ingår i en bredare agenda för hållbar utveckling som kallas Agenda 2030. Agenda 2030 antogs av FN:s medlemsländer i september 2015 och även då formulerades de 17 Globala målen och 169 delmålen.
När kom begreppet hållbar utveckling? ›Det var först dock i förbindelse med utgivandet av rapporten ”Vår gemensamma framtid” (Brundtlandsrapporten) 1987, utgiven av FN organisation World Commision on Environment and development (WCED), som att begreppet hållbar utveckling blev ett globalt etablerad begrepp.
Hur förklarar man hållbar utveckling för barn? ›Lärande för hållbar utveckling – att göra det lagom krångligt! Ett vanligt sätt att sätta igång arbetet med lärande för hållbar utveckling är att börja plocka skräp och sortera sopor tillsammans med barnen. Inget fel i det, det är en jättebra start!